Jaha ja. Så var det fredag,
äntligen! Var med lite folk och åt
thai-mat efter skolan och sen klippte
jag mig. Min frisör tog ur min hårförlängning
och det var lugnt för jag trodde en kompis
skulle hjälpa mig sätta i nytt idag, men icke.

Så nu har jag panik, verkligen PANIK.
Det är meningen att jag ska ut med lite
flickor från klassen imorn men om ingen
kan hjälpa mig att sätta i nytt hår så vill jag inte
för fyfan vad jag HATAR mitt korta hår.
Kaos.

Annars då?
Jag saknar Jimmi.
Och Sarah.
Och nu minsann har lärarna
fått ryck i skolan för nu ska vi ha
prov och skrivningar och massa skit.
Lovely. Jävla svin.

Mamma passade på att klaga lite
på mig nu också, mitt i min hemska
ångest över mitt hår. Ingen förstår
allvaret i det hela. Jag är tydligen trög,
och tyken alltid. Jaha ja, där ser man.
Thanks mum.

GE MIG MITT HÅR.
Och alltså, nej jag har inte klippt
mig kort, men det är så mycket kortare
utan löshåret. Kewk. For real.



As I recall with my stomach turning
I was hiding away from myself, away from you.
Like nothing, though something was terribly wrong.
And I admit that I was only waiting for the right time,
night time, the right moment for you to look away.
Though you never did, I pretended for a while
So I could walk where I dont belong.